All About Arasen

En kass dag med ljusa glimtar

Det som kallas vardagen Permalink0
Igår glömde jag bort att blogga. Precis när jag skulle blogga så vaknade Nessa. Och sen glömde jag bort det. Jag har gjort det ganska mycket på sista tiden. Glömt saker. Det hör visserligen ihop med järnbristen och bristen på vitamin b12, men det gör det inte mindre irriterande. Jag glömmer allt från vad jag pratar om till kokande vatten på spisen.

Anyway.. Idag har inte varit en bra dag. Det har funnits bra stunder, men övervägande har dagen varit ganska så skit faktiskt. Jag hade tänkt lägga mig efter att jag matade Nessa runt två igår natt.. Men hon bestämde sig för att vara vaken. Till halv sju. Jag la mig efter det. Nessa sov i fem timmar, sen var det dags för mat och sen sov hon i tre timmar till.

Hon har växlat mellan att vara på bra humör och lite gnällig. Rättare sagt hon har varit glad sen vi vaknade, men så fort jag har försökt lägga ner henne så har hon börjat gnälla. Jag var jättehungrig, men eftersom jag knappt fick gå och kissa så kände jag att jag inte kunde ställa mig och fixa mat. Jag blir så stressad inombords när jag hör att hon inte är nöjd.

Sen kom Oscar ut från badrummet med en bajskorv hängandes från rumpan. Han sprang iväg så fort jag kom i närheten och Nessa vägrade fortfarande lämna min famn. Jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra. Hela situationen blev så stressande så jag hörde av mig till min fina vän Angela. Jag avskyr att be om hjälp, men jag frågade ändå om hon kunde komma över och hjälpa mig.

Hon tog med sig Oscar in i badrummet och stängde dörren. Hon gjorde rent honom och jag är så tacksam. Han var inte lika glad över att ha fått vatten på sig. Vi satt och pratade en stund innan hon var tvungen att gå hem och gå ut med hundarna.

Jag startade ugnen och stoppade in en fiskgratäng. En sån där färdig som man köper. Den skulle vara inne i ungefär en timme.. Efter fem minuter kommer jag på att jag har glömt handla. Och jag behövde verkligen det. Så jag fick vackert be Johan komma ner och passa Nessa och ugnen medan jag sprang i väg snabbt. 

När maten äntligen var klar så fick jag sitta med Nessa i famnen och äta med en hand. Hon ville absolut inte ligga någon annanstans än i min famn. Jag hade knappt hunnit börja äta innan Johan kom ner igen och tog henne så jag fick äta. Det gick någon minut och sedan fick jag kväljningar.. Jag var tvungen att springa in på toa för jag trodde att jag skulle kräkas. Jag fick precis alla symptom jag brukar få när jag väl kräks förutom att maten faktiskt kom upp igen. Jag var tvungen att sätta mig på golvet för mina ben orkade inte hålla mig uppe.

Aptiten försvann och jag blev arg eftersom jag fortfarande var hungrig och hade varit det så länge. Resten av kvällen blev bättre. Jag har kollat på filmer och serier och bara tagit det lugnt. Nessa borde vakna när som helst nu. Hon har vridigt och vänt på sig en liten stund, så det borde vara dags snart. Jag ska gå och förbereda en flaska och efter hon har ätit hoppas jag på att hon somnar om så att jag också kan gå och lägga mig.

Nessa bjuder på ett leende idag. Ett av många.
 
Till top