Jag har nog aldrig mått såhär dåligt
Idag mådde jag inte alls bra så det var ju tur att jag hade en tid hos barnmorskan redan idag. Hon såg direkt på mig att jag inte mådde så bra. Hon sa att hon nästan inte ens behövde ta blodprov på mig för att se att det var järnbrist, men hon var tvungen att ta ett ändå.
Sist jag kollade mitt HB så låg jag på 73 och det var en vecka innan Nessa föddes. Då behövde jag få dropp med järn. Idag låg jag på 49. Det var inte tal om nåt dropp med järn då. Istället skulle jag få blod. Barnmorskan sa att hon visste inte om hon sett någon som var så vit som jag var och hade så lågt HB som jag hade.
Pappas fru följde med mig och tog hand om Nessa under tiden. Jag fick åka rullstol upp till BB eftersom jag knappt kunde gå. Först hade de jätteproblem med att sticka mig. På grund av bristen var mina blodkärl extremt små och de var tvugna att hämta en specialist för att kunna sätta en nål. Sen fick vi vänta jättelänge. Pappas fru åkte iväg för att köpa mat åt mig och äta själv. När hon lämnat maten så tog hon och pappa Nessa och åkte iväg ett tag.
En tjej kom in och sa att det skulle dröja lite till. Hon visste inte exakt vad felet var, men det var nåt med att jag hade fått ta en spruta efter förlossningen och då visste dom inte vilket blod jag skulle få eller nåt sånt. Klockan fyra hade jag tiden hos barnmorskan idag. Strax efter åtta på kvällen fick jag mitt blod. Hon som gav mig det sa att jag kanske skulle få stanna över natten. Jag fick panik, för jag ville bara hem. Så hon skulle kolla med doktorn om det var okej.
Jag ringde Alvin och kände mig sjukt känslosam. Jag grät under hela samtalet. Jag tror att det var en kombination med trötthet, att inte veta om jag skulle få komma hem eller inte, ensamhet och att vara utan båda mina barn. Som jag saknar honom idag. Min prins. Förhoppningsvis får jag kramas med honom imorgon.
Jag fick åka hem i alla fall. Runt halv elva var jag klar med allt och dom tog bort nålen så jag kunde åka hem. Pappas fru kom och hämtade mig. Så Nessa och jag är hemma nu. Jag ska alldeles strax mata henne och sen ska jag försöka få lite sömn. Jag ska tillbaka till BB imorgon så läkaren kan se hur mycket det har hjälpt och ifall jag behöver få mer eller inte. Kvart i tio ska jag vara där, så jag hoppas jag får lite sömn. Jag har knappt sovit nåt alls idag. Det gick inte riktigt att vila på BB för bebisen som var i samma rum som mig hade väldigt starka lungor och skrek väldigt mycket.
Sist jag kollade mitt HB så låg jag på 73 och det var en vecka innan Nessa föddes. Då behövde jag få dropp med järn. Idag låg jag på 49. Det var inte tal om nåt dropp med järn då. Istället skulle jag få blod. Barnmorskan sa att hon visste inte om hon sett någon som var så vit som jag var och hade så lågt HB som jag hade.
Pappas fru följde med mig och tog hand om Nessa under tiden. Jag fick åka rullstol upp till BB eftersom jag knappt kunde gå. Först hade de jätteproblem med att sticka mig. På grund av bristen var mina blodkärl extremt små och de var tvugna att hämta en specialist för att kunna sätta en nål. Sen fick vi vänta jättelänge. Pappas fru åkte iväg för att köpa mat åt mig och äta själv. När hon lämnat maten så tog hon och pappa Nessa och åkte iväg ett tag.
En tjej kom in och sa att det skulle dröja lite till. Hon visste inte exakt vad felet var, men det var nåt med att jag hade fått ta en spruta efter förlossningen och då visste dom inte vilket blod jag skulle få eller nåt sånt. Klockan fyra hade jag tiden hos barnmorskan idag. Strax efter åtta på kvällen fick jag mitt blod. Hon som gav mig det sa att jag kanske skulle få stanna över natten. Jag fick panik, för jag ville bara hem. Så hon skulle kolla med doktorn om det var okej.
Jag ringde Alvin och kände mig sjukt känslosam. Jag grät under hela samtalet. Jag tror att det var en kombination med trötthet, att inte veta om jag skulle få komma hem eller inte, ensamhet och att vara utan båda mina barn. Som jag saknar honom idag. Min prins. Förhoppningsvis får jag kramas med honom imorgon.
Jag fick åka hem i alla fall. Runt halv elva var jag klar med allt och dom tog bort nålen så jag kunde åka hem. Pappas fru kom och hämtade mig. Så Nessa och jag är hemma nu. Jag ska alldeles strax mata henne och sen ska jag försöka få lite sömn. Jag ska tillbaka till BB imorgon så läkaren kan se hur mycket det har hjälpt och ifall jag behöver få mer eller inte. Kvart i tio ska jag vara där, så jag hoppas jag får lite sömn. Jag har knappt sovit nåt alls idag. Det gick inte riktigt att vila på BB för bebisen som var i samma rum som mig hade väldigt starka lungor och skrek väldigt mycket.