All About Arasen

När livet händer och man inte kan annat än älska varenda sekund

Det som kallas vardagen, Tankar och sånt Permalink0
Fick aldrig tag i den jag ville prata med angående gårdagens läkarintyg. Gjorde ett nytt försök idag och tog receptionen som knappval istället för intyg. Känner att jag i alla fall måste prata med någon och dom kanske vet hur jag ska gå till väga. De kan förhoppningsvis svara på om läkaren har skickat intyget någonannanstans också eller om det bara var skickat till mig.

Det händer så mycket i mitt liv nu och jag är varken beredd eller redo för hälften. Känner att jag varken vill eller behöver skriva ut allt, men vissa saker kommer ju att märkas. Som det faktum att jag inte skriver att jag umgås med Johan lika mycket. För det gör vi inte just nu. Nästan inget alls faktiskt. Och det är jobbigt. Han har varit min bästa vän i typ tio år, men vi båda kände att vi behövde en paus från varandra. Vi har gått varandra på nerverna ganska mycket de senaste månaderna.

Fick äntligen hem papper från bup också om möte på skolan. Det har ju inte alls tagit tid (känn min ironi), menn det är skönt att det blir av. Tiden blev i slutet av oktoner. Dagen efter mötet ska jag iväg till barnmorskan och äntligen göra den där återkontrollen. Jag skulle ha gjort den idag, men jag försov mig (eller glömde ställa klockan rättare sagt) så det blev inte av. Det gör inget egentligen, det var ganska skönt att få sova.

Om drygt en vecka är det dop också. Mamma har bakat och en kompis ska göra tårta. Jag har dock inte bestämt mig för vilken fyllning jag vill ha i tårtan än. Jag har några dagar till på mig som tur är. Kläder till Nessa har jag skaffat, men jag har inte den blekaste om vad jag ska ha på mig? Vad har man för kläder på ett dop?

Förutom allt det så har jag även börjat träffa massa vänner igen. Det om något ger mig så mycket positiv energi och får mig att må bra och känna mig som mig igen. Jag avskyr när jag inte har någon att umgås med. Det kan vara skönt ibland att vara ensam, men jag har större behov av att träffa andra än att vara ensam. På två dagar har jag umgåtts med tre av de finaste människorna som finns. 

Jag vill inte vara så klyshig och säga saker som att det är dom som får mig att le, men dom gör en redan bra värld lite bättre. Jag har verkligen helt underbara vänner. Jag tog ett jättebra beslut i höstas och sållade bort massor av "vänner" som gav mig dålig energi. Dom som är kvar är kvar för en anledning och jag älskar varenda en av dom. 

 
Till top