All About Arasen

Elaka bakningsgudar, sprutor och en ond fot

Det som kallas vardagen Permalink0
Igår var jag helt slut och tvärdäckade när jag la mig i sängen. Det var bakning för nästan hela slanten igår. Jag var tvungen att gå på ett möte först bara. Vi bakade mazariner, cupcakes och chokladbollar. Vi hjälptes åt alla tre (jag, min kärlek och Alvin). Jag kan inte direkt säga att bakningsgudarna var med mig och jag är väldigt missnöjd med bakningen. Som tur är så är det gott i alla fall. 

Idag hoppades jag på en bättre dag. Vi var på bvc imorse och allt såg bra ut. Nessa fick göra en rutin läkarundersökning och sen fick hon vaccinationssprutor. Ett i vardera ben. Eftersom jag är en mes så fick hon sitta i sin gudmors knä. Hon blev såklart jätteledsen, men det gick ändå hyfsat fort att trösta henne. Efteråt åkte vi hem. Hon var lite smått gnällig så vi tog det lugnt på förmiddagen.

Nessa sov middag och när hon vaknade sen gick vi ut på en promenad. Alvin ville så gärna gå ut med min kärlek och jaga pokemon så jag och Nessa följde med. Vi gick en liten vända här utanför. Lite kringelkrokigt sådär så att vi kunde gå förbi pokestops och allt vad det heter. Vi avslutade promenaden med en handling innan vi gick in. 

Någon timme senare efter att vi hade ätit skulle jag resa mig från matbordet. Och jag fick en sån sjuk smärta i foten att jag höll på att ramla ihop. Jag kan inte förklara riktigt hur det kändes, men det typ stramade och gjorde ont samtidigt under/på sidan av foten. Foten kändes liksom stel. Som att jag knappt kunde röra den. Jag har haft så i ett par dagar, men bara på mornarna direkt när jag vaknat. På mornarna har det släppt hyfsat fort, men det blev bara värre. Jag var tvungen att inte soffläge med foten i högläge för att jag inte klarade av att ha den mot golvet. Jag fick använda käppen jag hade under foglossningen för att stödja mig på när jag behövde röra mig. Min kärlek fick hjälpa mig att bära Nessa till och från skötbordet.

När jag äntligen fått Ness att somna la jag mig i sängen och somnade nästan. Alvin hade inte ens hunnit lägga sig. Mot alla odds höll jag mig vaken (det kan ha varit för smärtan i foten som jag var vaken också). Nessa sov nog inte ens en halvtimme innan hon vaknade. När jag tog upp henne ur sängen var hon supervarm. Det kändes som feber, men jag tog faktiskt aldrig tempen. Hon var så ledsen så det kändes inte som den bästa tidpunkten. Hon fick lite alvedon och sen tog det jättelång tid innan hon somnade om. Att bära henne till och från sovrummet var tortyr för foten, men det är sånt man får utstå. Hon är ju lite viktigare än min fot.

Häromdagen frågade Nessas gudmor när det passade mig att ha barnvakt den här veckan. Jag fick välja mellan måndag eftermiddag till onsdag morgon eller onsdag eftermiddag till torsdag eftermiddag. Med tanke på att Nessa fick feber av sprutorna idag så är jag ganska glad att jag valde att hon skulle vara hemma idag. Det är första gången hon får feber av sprutorna. Det är nog skönt för henne att få vara hemma. Mår hon bättre imorgon skulle hennes gudmor ta henne några timmar så att jag får göra klart det sista inför fredag. Med tanke på min fot blev det inte så mycket gjort idag om man säger så. Jag hoppas foten är bättre imorgon också. Jag har fortfarande lite ont och foten känns jättesvullen fast den ser helt normal ut. 

På promenad
Till top