Känslomässig overload
Igår var jag så slut att jag inte orkade blogga alls. Det känns som det är så mycket grejer som tar mina krafter och min energi. Orkar verkligen inte med idioter just nu. Jag vill bara fokusera på mitt och vänja mig vid att min älskade katt inte längre bor här. Det går lättare för varje dag, men det är fortfarande jobbigt och suger sjukt mycket.
Det känns som det är så mycket som händer just nu. Är det inte tjafs med den ena personen så är det med den andra. Katten har flyttat. Och igår kväll fick jag veta att idag var sista gången jag skulle träffa min nuvarande kontaktperson. Jag var lite kluven till det. Jag är jätteglad över att jag ska få tillbaka min gamla kontaktperson. Överlycklig faktiskt. Men samtidigt känns det ju tråkigt också eftersom jag tyckte om den andra också.
Jag har haft så mycket känslor de senaste dagarna. Och jag har inte vetat om det är någon slags känslomässig overload eller vad som är problemet. Jag har tillochmed tagit ut det över min underbara kärlek, som trots den onödiga skiten han fått ta har varit väldigt förstående och gullig. Jag bad om ursäkt för att jag var jobbig idag, men han sa att det var okej och att man får vara jobbig ibland. Just det behövde jag verkligen höra. Jag upptäckte sen att jag fått mens för första gången på ett par månader, så det kan ju vara en av anledningarna till känsligheten.
Min kärlek har verkligen skämt bort mig idag. Han gjorde rullader till middag. Han bakade kakor på kvällen. Han startade en film som jag gillar. Han har låtit mig vara grinig och han har låtit mig gnälla. Det är dom små sakerna som är viktiga. Han hade lätt kunnat bli irriterad på mig när jag lät alla mina känslor gå ut över honom, men det gjorde han inte. Jag vet inte hur jag lyckades få en sån förstående kille, men det har jag fått. Vi har varit tillsammans i ca 7 månader och vi har faktiskt inte bråkat en enda gång. Knappt ett litet tjafs. Skön omväxling från tidigare förhållanden som varit väldigt stormiga.
Det känns som det är så mycket som händer just nu. Är det inte tjafs med den ena personen så är det med den andra. Katten har flyttat. Och igår kväll fick jag veta att idag var sista gången jag skulle träffa min nuvarande kontaktperson. Jag var lite kluven till det. Jag är jätteglad över att jag ska få tillbaka min gamla kontaktperson. Överlycklig faktiskt. Men samtidigt känns det ju tråkigt också eftersom jag tyckte om den andra också.
Jag har haft så mycket känslor de senaste dagarna. Och jag har inte vetat om det är någon slags känslomässig overload eller vad som är problemet. Jag har tillochmed tagit ut det över min underbara kärlek, som trots den onödiga skiten han fått ta har varit väldigt förstående och gullig. Jag bad om ursäkt för att jag var jobbig idag, men han sa att det var okej och att man får vara jobbig ibland. Just det behövde jag verkligen höra. Jag upptäckte sen att jag fått mens för första gången på ett par månader, så det kan ju vara en av anledningarna till känsligheten.
Min kärlek har verkligen skämt bort mig idag. Han gjorde rullader till middag. Han bakade kakor på kvällen. Han startade en film som jag gillar. Han har låtit mig vara grinig och han har låtit mig gnälla. Det är dom små sakerna som är viktiga. Han hade lätt kunnat bli irriterad på mig när jag lät alla mina känslor gå ut över honom, men det gjorde han inte. Jag vet inte hur jag lyckades få en sån förstående kille, men det har jag fått. Vi har varit tillsammans i ca 7 månader och vi har faktiskt inte bråkat en enda gång. Knappt ett litet tjafs. Skön omväxling från tidigare förhållanden som varit väldigt stormiga.