All About Arasen

Pelle Svanslös. Den kända sagan om en katt utan svans. Den finns som bland annat böcker och filmer. Pelle Svanslös är gillad av ganska många barn. En gång i tiden gillade jag honom också. Nu klarar jag inte av att se nånting med Pelle Svanslös. Jag klarar knappt av att läsa en bok om honom.

Varför sitter jag här mitt i natten och tänker på en saga? Och varför klarar jag inte av att se en barnfilm? Det låter kanske fånigt. Anledningen till att jag sitter och tänker på Pelle Svanslös mitt i natten är för att jag började tänka på det igår. Pelle Svanslös är ett oerhört känsligt ämne för mig.

Jag skrev igår att jag var i samma rum som morfar när han dog. Han och mamma låg i hans säng och sov middag. Jag satt på en stol någon meter ifrån och tittade på en film som morfar spelat in åt mig. Tecknade Pelle Svanslös. Och varje gång jag tänker på den där katten så påminns jag om den dagen. Jag önskar att det inte var så för jag minns att jag tyckte filmen var bra.

Jag har försökt lära mig att titta på det. Jag har försökt kolla på klipp på youtube och läsa böcker osv, men det är för smärtsamt. Jag har haft problem med att lyssna på Elvis förut eftersom han spelades på morfars begravning, men där har jag gjort ganska stora framsteg. Nu kan jag lyssna på vissa låtar. Jag tror att skillnaden är att jag har så svårt att acceptera att jag var tvungen att vara i samma rum som honom när det hände.