All About Arasen

Vila, vila och åter vila

Det som kallas vardagen Permalink1
Nessa får sova borta inatt igen. Det suger verkligen! Jag kan inte ens göra något speciellt när hon är borta. Allt jag har gjort sedan hon åkte till sin morfar är att äta, ligga i sängen och gå upp till Johan en liten sväng för att prata om en grej. Jag till och med åt i sängen! 

För att fördriva tiden började jag titta på Mako Mermaids igen. Jag såg att det hade kommit en ny säsong. Problemet är att varje avsnitt är ca 20-25 minuter. Det är bara en säsong jag har missat och den har 16 avsnitt. Jag började titta idag och nu har jag två avsnitt kvar. TVÅ! Förstår ni hur uttråkad jag är? Jag har inte ens ro i kroppen att koppla av. 

Jag vrider och vänder mig när jag ligger ner. Jag ändrar mellan att ligga ner och sitta i massa olika positioner. Ingenting är bekvämt. Det är ganska lustigt egentligen. Jag får ondare av att bära och hålla i Nessa, men jag biter ihop för att jag måste klara av att ta hand om henne. När hon inte är hemma och jag kan "slappna av" så känner jag av ryggen mer. Det gör inte lika ont idag som det gjorde igår, i fredags och i torsdags. Men det är liksom mer ihålligt nu. Det gjorde jätteont under "kortare" perioder (vet inte om två timmar kallas en kort period, men ändå) och nu är det liksom "okej-ont" hela tiden. Förstår ni?

Det blir i alla fall ett samtal till vårdcentralen imorgon. Jag vill inte, men jag vet att jag behöver. Jag hoppas på att någon kan känna lite på ryggen och säga vad felet är, men det är väl aldrig så enkelt? Jag orkar inte hålla på att ta massa fler prover nu. Jag är ledsen över att min blogg har blivit så gnällig på sista tiden, Jag är bara oerthört frustrerad över att inte få må bra. Så fort det ena blir bättre så händer något annat. 

Kolla hur söta "fötter" det var på Nessans byxor jag satte på henne idag. Hur gulliga som helst ju!

Om och om och om igen

Det som kallas vardagen Permalink0
För tredje dagen i rad har jag nu haft ryggont. Jag skrev desperat till pappas fru och frågade om hon kunde ta Nessa. Hon kunde i tre timmar, vilket är bra mycket bättre än inget alls. Tyvärr så blev det tio gånger värre när jag la mig i sängen för att koppla av. Tillslut låg jag bara och grät av smärta.

Jag smsade Johan som fick komma ner och hämta en ipren åt mig eftersom jag inte kunde gå till köket. Jag klarade verkligen inte av det. Sen passade jag på att ringa 1177 igen också. Jag gjorde ju det sist jag hade så ont i ryggen (för cirka två veckor sen) och med tanke på dom dåliga svaren jag fick då så tvekade jag lite innan jag ringde.. 

Oj så förvånad jag blev! För hon jag pratade med idag var jättebra och trodde inte alls det hade något med förstoppningen att göra. Hon kunde inte riktigt säga vad hon trodde att det var, men hon sa att hon kunde tänka sig att jag kanske har överansträngt ryggen med tanke på att jag bär på Nessa konstant och var relativt otränad innan jag fick henne. Hon sa också att om man har ont där jag har ont nu kan det tyda på något med njurarna från en urinvägsinfektion som vandrat uppåt, men jag har haft urinvägsinfektion en gång i hela mitt liv och det var för två år sedan. Så att en urinvägsinfektion har vandrat upp i njurarna har jag ganska svårt att tro på.

Med tanke på att jag aldrig har haft ryggproblem tidigare så tyckte hon ändå att jag skulle ringa vårdcentralen och låta någon titta på min rygg alternativt åka till akuten om smärtan blev allt för jobbig. Fick jag feber skulle jag dock åka in på en gång, sa hon. Jag har kollat tempen, men den har varit normal hela tiden så det är nog ingen risk. Vilket är tur för jag åker gärna inte in till akuten (eller sjukhuset heller för den delen). Av någon anledning så avskyr jag sjukhus nu för tiden. Jag vet inte varför, för jag har inget traumatiskt minne av just sjukhus. Dessutom blir avskyn värre med åren känns det som. Skumt.

Värken släppte lite grann efter min ipren, men att den skulle försvinna helt kunde jag ju glömma. Smärtan har pendlat lite upp och ner hela kvällen, men jag tror att jag kommer kunna sova i alla fall. Nessa har sovit sen halv tolv ungefär. Så jag ska vara vaken i en halvtimme till tänkte jag. Har hon inte vaknat då så sover hon antagligen för natten (där har jag i alla fall tur). 

 

Vad händer med min kropp?

Det som kallas vardagen Permalink0
Igår började ryggen knasa sig igen. Mitt från ingenstans fick jag så sjukt ont i ryggen att det kändes som om den skulle gå av igen. Det kom helt utan förvarning och eskalerade jättefort. Jag provade lägga mig i ett bad, men det blev bara värre. Jag trodde värmen skulle lindra, men tydligen gjorde den inte det. 

Jag lyckades ta mig ut i köket för att hämta en hink (jag tänkte att om det blir som sist är det bra att ha en hink i beredskap) och sedan la jag mig i sängen. Så fort jag lagt mig insåg jag att jag knappt kunde röra mig. Om Nessa skulle vakna så hade jag inte kunnat ta mig upp ur sängen. Klockan var efter tolv och jag kände att jag fick panik.

Jag var helt ensam hemma med Nessa. Alvin var hos Johan och eftersom Johan jobbade idag så skulle dom gå upp riktigt tidigt. Så jag ville inte ringa dit i onödan. Jag provade att skriva till pappas fru, men hon sov. Jag vet inte riktigt varför jag skrev till henne egentligen, med tanke på att hon ändå inte hade kunnat komma in i lägenheten. Hon har ingen nyckel och jag kunde inte resa mig. Så jag ringde och väckte mamma. Hon fattade först inte vad som pågick, men vi kom överrens om att jag skulle avvakta en stund.

Jag låg kvar i sängen och stirrade i taket. Jag vågade knappt röra mobilen som bara hade 8% batteri kvar, utifall jag skulle behöva ringa mamma igen. Jag hade inte fått med mig fjärrkontrollen till tvn heller och den var avstängd. Jag vet inte hur lång tid det tog, men efter ett tag började smärtan avta lite. Så jag passade på att gå upp. Hämta in en stol som jag ställde vid sängen, ställde datorn på stolen och drog fram laddaren till sängen. Jag passade även på att fixa en flaska till Nessa utifall hon skulle vakna. Sen la jag mig i sängen igen och kollade på serier tills jag var trött.

Nessa sov hela natten (som tur var) och imorse hade jag inte lika ont. Har varit hyfsat pigg under dagen idag. Jag och mamma hämtade Alvin i skolan för att han skulle sova hos henne (egentligen är det johans vecka och om inte vi hade hämtat så hade han haft fritids). Jag tog en dusch när mamma var här, så hon kunde passa Nessa under tiden. Jag var och handlade lite.. 

Jag tänkte ta en liten kvällsmacka runt åtta. Jag plockade fram allting och ställde bredvid mig på bordet i vardagsrummet. Jag hann inte ens stoppa i brödet i brödrosten innan jag kände hur smärtan kom tillbaka. Jag tänkte att om jag la mig ner så skulle det bli bättre igen (som igår). Jag orkade inte ta mig till sängen så jag la mig i soffan.

Nessa började vrida och vända på sig precis som hon gör innan hon ska vakna. Så jag tänkte att jag får bita i och ta upp henne. Men jag kunde inte resa mig upp. Igen. Som tur var så vaknade hon inte innan jag kunde ta mig upp.. Jag hann dessutom sitta upp en kvart innan jag fick ta upp henne. Jag har fortfarande lite ont i ryggen, men jag kan sitta upp och jag kan lyfta och hålla i Nessa och det är det absolut viktigaste just nu.

Jag har dock insett att jag nog måste ringa till vc någon dag nästa vecka. Förra gången trodde dom ju att det berodde på förstoppning och det kan säkert vara så i det här fallet också, men jag har ALDRIG någonsin haft ont i ryggen på det här sättet när jag haft magproblem. Så någon måste ha ändrats i samband med graviditet/förlossning, annars är det något annat. Lika bra att kolla upp det för säkerhetsskull. För såhär kan jag inte ha det. Jag kan inte gå hemma och vara rädd för att vara ensam utifall jag skulle få så ont att jag inte kan lyfta Nessa. 

Försöker hålla humöret uppe ändå..
Till top