All About Arasen

En vanlig vardag

Det som kallas vardagen Permalink1
Idag hade jag tänkt att tvätta. Jag ligger sjukt mycket efter med tvätten och när man har en son som skitar ner sina kläder varenda dag så byggs det ju bara på. Jag känner mig dock jätteseg idag så det blir nog tvätt imorgon istället. Jag hade visst lite svårt att somna igår och somnade när klockan var närmare två. Nessa vaknade vid fyra. Och efter det har jag varvat mellan att vara vaken och sova.

När jag sov som allra skönast blev jag väckt av att telefonen ringde. Det var kyrkan som ville bestämma en tid vi skulle ses på och gå igenom allt inför dopet. Det mötet blir av på måndag. Jag är en aning orolig över hur jag kommer må den här månaden. Jag har så mycket inbokat i oktober. Och om det är något jag vet så är det att mycket inbokat betyder mycket stress för mig. Och stress är inte min starkaste sida. Snarare en av de sämsta. Men en del av grejerna är roliga så jag hoppas det går bra ändå.

Nu ska jag försöka peppa mig själv så jag kan gå till affären. Jag har verkligen ingen lust, men jag måste. Vädret gör inte direkt att det känns roligare heller. Och sen måste jag komma på vad vi ska äta idag. Jag vill äta riktig mat, Jag har ätit dåligt nu i ungefär en vecka och jag känner att det inte är speciellt bra. Det måste bli lite ändring på matvanorna känner jag, men jag vet inte riktigt vart jag ska börja.



 

Laid in America

Film och Serier Permalink0
Jag såg precis Laid in America. Det var helt klart min typ av film och att det är en youtuber med som jag tycker är bra gjorde ju inte saken värre.. Kanske inte den bästa filmen som gjorts, men jag gillade den ändå. Den var lite bisarr, men gullig på nåt sätt.. Trodde faktiskt att Caspar Lee skulle vara sämre som skådis än han var.

Filmen handlar om två utbytesstudenter som ska försöka förlora oskulden sista kvällen. Det blir inte riktigt som de har tänkt när de blir kidnappade..

 

När livet händer och man inte kan annat än älska varenda sekund

Det som kallas vardagen, Tankar och sånt Permalink0
Fick aldrig tag i den jag ville prata med angående gårdagens läkarintyg. Gjorde ett nytt försök idag och tog receptionen som knappval istället för intyg. Känner att jag i alla fall måste prata med någon och dom kanske vet hur jag ska gå till väga. De kan förhoppningsvis svara på om läkaren har skickat intyget någonannanstans också eller om det bara var skickat till mig.

Det händer så mycket i mitt liv nu och jag är varken beredd eller redo för hälften. Känner att jag varken vill eller behöver skriva ut allt, men vissa saker kommer ju att märkas. Som det faktum att jag inte skriver att jag umgås med Johan lika mycket. För det gör vi inte just nu. Nästan inget alls faktiskt. Och det är jobbigt. Han har varit min bästa vän i typ tio år, men vi båda kände att vi behövde en paus från varandra. Vi har gått varandra på nerverna ganska mycket de senaste månaderna.

Fick äntligen hem papper från bup också om möte på skolan. Det har ju inte alls tagit tid (känn min ironi), menn det är skönt att det blir av. Tiden blev i slutet av oktoner. Dagen efter mötet ska jag iväg till barnmorskan och äntligen göra den där återkontrollen. Jag skulle ha gjort den idag, men jag försov mig (eller glömde ställa klockan rättare sagt) så det blev inte av. Det gör inget egentligen, det var ganska skönt att få sova.

Om drygt en vecka är det dop också. Mamma har bakat och en kompis ska göra tårta. Jag har dock inte bestämt mig för vilken fyllning jag vill ha i tårtan än. Jag har några dagar till på mig som tur är. Kläder till Nessa har jag skaffat, men jag har inte den blekaste om vad jag ska ha på mig? Vad har man för kläder på ett dop?

Förutom allt det så har jag även börjat träffa massa vänner igen. Det om något ger mig så mycket positiv energi och får mig att må bra och känna mig som mig igen. Jag avskyr när jag inte har någon att umgås med. Det kan vara skönt ibland att vara ensam, men jag har större behov av att träffa andra än att vara ensam. På två dagar har jag umgåtts med tre av de finaste människorna som finns. 

Jag vill inte vara så klyshig och säga saker som att det är dom som får mig att le, men dom gör en redan bra värld lite bättre. Jag har verkligen helt underbara vänner. Jag tog ett jättebra beslut i höstas och sållade bort massor av "vänner" som gav mig dålig energi. Dom som är kvar är kvar för en anledning och jag älskar varenda en av dom. 

 
Till top