All About Arasen

Rörigt, intensivt och alldeles underbart!

Tankar och sånt Permalink0
Både igår och idag har mitt huvud varit otroligt rörigt. Igår blev Alvin hemskickad från skolan pga vissa omständigheter. Skolan fungerar inte för honom just nu. Jag spenderade flera timmar på förmiddagen med att bara prata i telefon. Så oerhört frustrerande när man ser (till viss del) vad som behövs göras och skolan faktiskt inte gör något åt det.

Johan kom över och vi pratade massor. Vi diskuterade fram och tillbaka och vi kom överrens om att det bästa var att hålla Alvin hemma idag. Skolan hade ju inte kommit på någon direkt plan för hur det skulle funka och då kändes det så osäkert att skicka dit honom. Jag vill ju att han ska få må bra! Och just nu är skolan en otrygg plats för honom. 

Alvin fick komma till mig redan igår. Vi hade en mysig liten stund på kvällen och vi pratade en hel del om skolan osv. Det märktes att han inte alls var på topp igår. Det gjorde så ont i mig och jag tyckte att skolan gjorde helt fel som skickade hem honom igår även om jag till viss del kan förstå. Jag lägger dock över ansvaret helt på skolan. Jag har bönat och bett dom om att göra något åt det här tidigare, men det har inte hänt något. Nu har det gått för långt och det är först då dom faktiskt gör något. Eller egentligen inte. Det är TREDJE gången just den här grejen händer. Denna gång var kanske lite värre då fler blev inblandade, men det är ändå helt sjukt att detta ens har kunnat hända tre gånger.

Idag kände jag att jag inte bara ville vara hemma. Det passade mig alldeles utmärkt att Alvin var hemma idag. Jag hade lite ärenden jag behövde göra och det var trevligt att inte behöva göra dom själv. Först gick vi ner till en fotobutik nere på stan för att framkalla lite bilder som jag ska ge till min morfars bror när jag åker dit. Medans vi väntade på att bilderna skulle bli klara gick vi runt lite på stan. Vi gick in på In & Finn och köpte en ram, vi gick till både BR och leklust för att Alvin skulle få visa allt han önskade sig, vi tog en fika på amarant och vi hann köpa några julklappar.

När vi var klara på stan så var det dags för nästa stopp. Då bar det av till hemköp för att hämta ut ett paket. I det paketet låg en.... julklapp! Haha.. Jag är tidig i år.. Jag är typ förvånad själv.. Jag är nog klar med hälften redan. Men i alla fall.. Vi var ute ganska länge.. Minst tre timmar. Vi gick massor. Inte en enda gång klagade Alvin även fast jag visste att han hade lika ont i fötterna som jag. Han tjatade inte om att få köpa massa grejer (även om jag köpte en tidning till honom och ett mjukdjur till Ness). Riktigt duktig var han och jag är superstolt över hur bra det gick.

På eftermiddagen skulle han träffa sin kontaktperson. Han var överlycklig när han skulle dit. Tyvärr kom han hem bara en timme senare med en ganska besviken min. Kontaktpersonens barn hade blivit sjukt så dom hade fått avsluta tidigare. Dom ska ses på söndag i stället. Och det var efter det som min superbraiga dag vände..

Jag insåg plötsligt att han kommer ha helg fyra dagar istället för två. Lyx kan man tycka. Men den lilla herren har så svårt att bara vara hemma. Han blir så intensiv och ska retas och provocera sin lillasyster. Han vill inte lyssna, äta eller nånting. Att få ner honom i varv var inte det lättaste, men tillslut gick det. Jag drog en stor lättans suck när jag tänkte på att han ska få gå till parken zoo med mormor imorgon. Utan mig. Alltså jag älskar den ungen mer än livet, men gud vet att han kan vara intensiv ibland.

Sen barnen somnade har jag typ halvdött i soffan. För trött för att ens orka ta mig till sängen. Att jag ens har orkat skriva allt detta är för mig ett under. Men under sker tydligen. Nu ska jag i alla fall lyfta min rumpa från soffan (och gissa vem som vaknade precis när den meningen skrevs *suck*). Jag hoppas att jag får sova snart i alla fall.. Godnatt så länge..
Rolig bild som jag tog på amarant när Alvin försökte få upp korken. Alvin åt princesstårta, nessa åt ostsmörgås och jag tog faktiskt bara en cola.

SURA LISTAN!

Musik och annat kul, Tankar och sånt Permalink0
Ibland måste man bara få gnälla av sig lite.. Jag hittade denna listan hos en annan bloggare och tyckte det var ett underbart roligt sätt att få gnälla lite haha..

Obehagligaste jag vet: När någon andas på mig! Jag avskyr att känna andedräkt mot min hud.. 

 

Absolut inte min killtyp: Brats.. Såna där killar med bakåtslickat hår som absolut måste ha hetaste modet och vara helt perfekta hela tiden. Skulle aldrig kunna titta åt en sån och än mindre dejta en.

 

Äckligaste mat jag vet: Kräsen tjej här, så det är ganska mycket. Men det absolut äckligaste måste nog vara kanel (räknas krydda förresten?). Allt med kanel är det äckligaste som finns. Speciellt risgrynsgröt med kanel.. Mår illa av bara tanken! 

 

Sämsta bok jag läst: Jag kan inte komma på någon. Antingen har jag inte läst någon superdålig bok eller så har den varit så dålig att jag förträngt den.

 

Blir arg på: Karaktärer i serier och filmer. Speciellt Peter Pan! Finns nog ingen mer egotrippad och dum karaktär..

 

Något som får mig att byta radiokanal: Jag har inte lyssnat på radio på jääääättelänge.. Men jag gissar på att något radioprogram där dom pratar om saker som inte intresserar mig skulle få mig att byta.. Eller en låt som jag verkligen inte gillar.

 

Sist jag ville ta till knytnävarna: Idag faktiskt. Vid mer än ett tillfälle.. Idioter som inte vet när dom ska vara tysta.... 

 

Fulaste plagg jag vet: Stringkalsonger kan ju inte klä någon människa alls tänker jag. Så oerhört fult, så jag måste nog säga det.

 

Äckligaste drycken: Förlåt! Men kaffe.. Jag har försökt.. Men det går bara inte!

 

Det skriker jag när jag blir arg: HELVETE! så orginell var jag..

Jag kan knappt tro att det är sant!

Tankar och sånt Permalink0
Alltså den här dagen känns så jäkla overklig. Häromdagen skrev jag ju ett inlägg om att jag ville hitta min morfars bror.. Och gissa vad som hände idag? JAG HITTADE HONOM! Helt overkligt! Jag vågade inte hoppas, men det var han!

Det är svårt att beskriva känslan. Jag vet inte riktigt vad jag känner. När jag fick veta att det var han så reagerade jag mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra.. Jag grät så mycket att Alvin trodde att nåt dåligt hade hänt.. Han tittade ganska konstigt på mig när jag sa att jag grät av glädje. Hela jag skakade och kunde inte sitta still.. Jag är nog fortfarande i chock tror jag.

Han bor på ett ålderdomshem. Jag kunde bara prata med personalen för han kunde inte längre prata. Jag vet inte varför och jag vet inte hur eller om han kommunicerar. Personalen hade i alla fall satt luren mot hans öra och han hade fått tårar i ögonen när jag pratade med honom.

Personalen berättade även att hon blev ganska glad när jag hörde av mig. Min morfars bror hade tydligen inga anhöriga och ingen som kom och hälsade på honom. Han var väldigt ensam. När hon sa det fick jag en stor klump i magen. Jag bestämde mig ganska snabbt för att jag måste åka dit så fort som bara möjligt. Det visade sig att så fort som bara möjligt är på onsdag nästa vecka.. Så då ska jag åka dit.

Jag är så nervös och spänd inför besöket. Kommer han känna igen mig? Kommer jag känna igen honom? Hur kommer jag att reagera? Hur ska jag bete mig? Jag längtar i alla fall jättemycket. Jag har inte sett honom på nästan 20 år! Galet länge! 

 
Till top