All About Arasen

Vabuari är inte över än

Det som kallas vardagen Permalink0
Jag trodde att vi hade klarat oss från att bli sjuka under det berömda Vabuari. Men Nessa vaknade inatt med feber. Och februari är ju inte över än, så vi fick ta del av Vabuari ändå.. Man ska aldrig någonsin ta ut en seger i förskott..
 
Dagen har varit ganska lugn. Vilket inte är konstigt med tanke på Nessas feber. Stackarn har varit så hängig idag. Hon har orkat leka i kortare stunder och hon har druckit mycket, så jag behöver inte vara orolig i alla fall.. Även om febern har varit lite högre än jag önskat.. 
 
Vi fick lite besök av barnens gudmor. Jag passade på att springa och handla haha.. Jag hade lite panik för blöjorna tog slut mitt i allt. Jag hade egentligen tänkt att handla när Nessa var på dagis, men hon kunde ju inte gå dit och jag ville inte klä på henne massa tjocka ytterkläder och gå ut när hon var så hängig. 
 
Nu är det dags för mig att sova. Försöka i alla fall.. Jag vet aldrig hur mina nätter blir nu för tiden. Imorgon ska vi inte göra något i alla fall.. Nessa måste ju vara hemma, så mina möten och sånt är avbokade.
 
En febrig Nessa och en febrig docka tittar på tv..

Vissa borde inte få jobba med människor

Tankar och sånt Permalink0
Idag hade jag två riktigt viktiga möten att gå på och dom överlappade varandra lite.. Jag var sjukt stressad, men sen ringde telefonen. Ena mötet blev inställt pga att personen vi skulle träffa vabade. Då började jag slappna av lite.. Och jag vet inte om det var bra eller dåligt om jag ska vara helt ärlig..
 
Mötet som jag var på gick inte bra. Inte någonstans. Jag vet inte när jag kände mig så liten och kränkt av en person som egentligen är till för att hjälpa mig. Jag vill inte gå in på några detaljer. Dels för att jag inte har lust att skriva ut helt öppet vad allt gäller, men också för att min hjärna är så rörig att jag inte kan skriva ner det sammanhängande.  
 
Det jag kan säga var att mötet varade i nästan en timme. Jag hade panikångest och grät i ca 55 minuter av den timmen. Jag fick frågor som jag inte kunde svara på. Antingen för att jag inte hann innan nästa fråga kom eller för att jag faktiskt inte förstod frågorna.. Jag kände mig så trög. Frågorna blev inte omformulerade heller. 
 
När jag kom hem kände jag mig som ett överkört djur som ligger vid vägkanten. Jag bröt ihop hemma också. Mamma kom förbi en stund.. Hon stannade tills Alvin kom hem och när han satte sig och spelade lite så somnade jag på en gång. Jag är fortfarande sjukt trött.. Och med tanke på att allt det här tagit mer än en halvtimme att skriva så borde jag nog avsluta här och gå och lägga mig.. 

Kaos, gnäll och matmisstag

Adhd/Autism, Det som kallas vardagen, Tankar och sånt Permalink0
Å herre min jag vet inte vad vilken dag det har varit idag. Hade jag vetat att den skulle bli som den blev hade jag nog nästan inte klivit upp ur sängen.. Från att känna att det var världens mest lunga och tråkiga dag till att allt ska hända precis samtidigt.
 
Idag fick Alvin komma hem igen. Fast det egentligen inte är min vecka, men det var mitt beslut och jag står fast vid det. Omständigheterna varför han är hos mig just nu vill jag inte ta här.. Men han hade i alla fall en väldigt dålig dag. Och det fick jag ju så klart ta itu med hemma också. Det märktes ganska tydligt att han försökte trotsa och allt sånt, men jag körde lågaffektivt bemötande och höll på våra regler och rutiner. Och han insåg ganska snabbt att det bara var att lyssna.. 
 
Min kärlek är sjuk och har sovit mest hela dagen. Han har nästan tappat rösten och kan knappt äta för att han har så ont i munnen/halsen. Jag hade verkligen sett fram emot att han skulle vara ledig idag, men han har behövt sova och ta det lugnt så det har han fått göra.. Samtidigt har Nessie inte alls varit på bra humör. Supergnällig och allt vad det innebär.. Hon har väl känt av stämningen här hemma gissar jag på..
 
Allt kändes bara kaos och jag orkade verkligen inte ställa mig och laga mat.. Så jag bestämde mig för att vi skulle äta pizza idag. Oerhört dumt beslut eftersom jag egenltigen inte har råd. Men jag tänkte "fuck it, det löser sig". Åh vad jag ångrar mig nu! Först  funkade inte appen, så jag var tvungen att ta fram datorn och beställa därifrån.. 90 minuters väntetid på maten. Sen var maten ca 20-25 minuter sen. Min kärlek kunde ju knappt äta (men han har kämpat och fått i sig en del ändå), till mig missade dom att pizzasalladen skulle med och till Alvin gjorde dom hela pizzan fel. Så han tog bara någon tugga.. Var så frustrerad och irriterad att jag inte ens orkade ringa.. Får se om jag orkar imorgon. Så dom i alla fall får veta att dom gjorde fel. 
 
Nu sover i alla fall båda barnen sen ett tag tillbaka. Jag kollar på RuPaul, men snart blir det nog sängen faktiskt. Känner att jag vill att den här dagen ska vara över, men samtidigt har jag en sjukt jobbig dag framför mig imorgon som jag inte alls ser fram emot. 
Till top