Som natt och dag
Igår hade jag en mindre bra dag och allt kändes bara övermäktigt på något sätt. Jag kände mig nära bristningsgränsen, men istället för att bryta ihop ringde jag min kusin och pratade med henne i över en timme. Jag ska inte påstå att jag mådde jättebra efteråt, men det kändes ändå lite lättare efter att jag pratat med henne.
Jag kräktes ur mig totalt. Jag svamlade högt, lågt, fram och tillbaka om allt och ingenting. Hon lyssnade. Hon lät mig få ur allt som jag behövde. Hade hon inte svarat när jag ringde så hade jag antagligen gråtit hela kvällen. Det känns som att det var ett tag sen jag kände så, men jag vet inte.
Jag vet inte vad som triggade det igår. Kanske har det varit för mycket senaste tiden. För mycket läkarbesök, möten med skola, soc, bup, hab och jag vet inte allt. Strul med försäkringskassan har det varit också. Jag trodde det hade slutat strula, men det hade det inte fick jag veta häromdagen. Att min kärlek har jobbat mycket den sista tiden har kanske inte gjort saken mycket bättre..
Idag har det däremot varit en helomvändning från igår. Den här dagen har varit hur bra som helst och jag har mått jättebra. Jag har haft massor av mys med barnen idag och verkligen tagit till mig av deras glädje och kärlek. Vi har lekt tillsammans i Nessas rum. Vi har kollat på film och ätit pizza. Jag och Alvin har blåst såpbubblor som Nessa har smällt. När Nessa lagt sig så kollade jag och alvin på film tillsammans och sen gick han och la sig. En toppen dag faktiskt. Jag kanske behövde den där dippen igår för att ha all den här energin idag. Vem vet?